Rätt försäkring ger trygghet
till rätt pris

Nyckeltal för 2019

 

Nyckeltal avseende Månadslönen

 
Allt fler av oss har möjlighet att påverka sin egen månadslön. Om inte annat genom att sänka bruttolönen i utbyte mot t.ex. extra pensionsavsättningar.
Här är 2019 års månadslöner före eventuella löneavståenden.


Avståenden kan ge effekt på våra kunders lagstadgade och kollektivavtalade försäkringsskydd. Det finns nämligen några månadslöner som har betydelse för vilka förmåner man har och inte har. Vilken lön krävs för att få full avsättning till den allmänna pensionen, för maximal sjukpenning osv? Enkelt att svara på när man har 2019 års månadslöner där bland annat de frågorna besvaras.

• 31 000 kr/månad Lön motsvarande 7,5 Prisbasbelopp. Högsta sjukpenning- grundande inkomst för sjukpenning
• 40 250 kr/månad Lön motsvarande 7,5 Inkomstbasbelopp. Vid denna månadslön börjar man som ITP-ansluten erhålla familjepension. Dessutom har man som ITP:are precis hamnat på 65-procentsnivån till sin tjänstepension.
• 43 309 kr/månad Lön motsvarande 8,07 Inkomstbasbelopp. Vid denna månadslön har man en pensionsgrundande inkomst på 7,5 inkomstbasbelopp i den allmänna pensionen och får därmed full avsättning till sina premie- och inkomstpensionskonton.
• 38 750 kr/månad Lön motsvarande 10 Prisbasbelopp. Här når man inkomsttaket för föräldrapenningen.
• 53 667 kr/månad Lön motsvarande 10 Inkomstbasbelopp (inkl. sem.ersättning). Om man är tjänsteman tillhörande ITP2 och inte redan är tiotaggare har man nu en inkomst som med arbetsgivarens tillåtelse ger möjlighet till en alternativ tjänstepensionslösning.

 

Skiktgränser för statlig inkomstskatt

För inkomståret 2019 finns också två skiktgränser. Den nedre skiktgränsen är 490 700 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 689 300 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 procent, det vill säga sammanlagt 25 procent.

Det innebär att du för inkomstår 2019 kan ha en inkomst på 504 400 kronor respektive 703 000 kronor (den s.k. brytpunkten) utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget (13 700 kr).

Den som har fyllt 65 år vid inkomståret 2019 ingång kan ha en inkomst på 547 500 kronor respektive 733 300 kronor (den sk. brytpunkten) utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt.

Övriga nyckeltal för 2019

Varje år förändras pensioner, skattesatser och mycket annat. Nu är alla basbelopp och andra viktiga nyckeltal för 2019 klara. Vi har sammanställt de viktigaste siffrorna.
Basbeloppen ligger till grund för många skatter och bidrag. I dag har vi tre basbelopp att hålla reda på. Här är beloppen för 2019:

 

Prisbasbeloppet - 46 500 kr

Prisbasbeloppet baseras på prisförändringar från mitten av 2017 till mitten av 2018 och används för att beräkna olika förmåner som sjuk- och föräldrapenning och garantipension. Det är också med i beräkningen av bilförmån. Höjningen jämfört med förra året är 1 000 kr.

 

Sjukpenning och föräldrapenning

Taket för sjukpenning höjdes den 1 juli 2018 från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Den högsta sjukpenninggrundande årsinkomsten är därför 372 000 kr år 2019. Inkomsttaket till föräldrapenningen ligger kvar på 10 prisbasbelopp, vilket ger ett maxbelopp på 989 kronor per dag. (46.500 x 10 x 77,6%/365)

 

Det förhöjda prisbasbeloppet - 47 400 kr

Detta basbelopp används för att beräkna pensionspoäng inom det gamla pensionssystemet. Höjningen är på 900 kr från föregående år.

Inkomstbasbeloppet - 64 400 kr

Inkomstbasbeloppet styrs av hur inkomsterna, inte priserna, har stigit. Det används bland annat för beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst, som är 7,5 inkomstbasbelopp, varför taket 2019 blir 483 000 kronor i årsinkomst.

Inkomstbasbeloppet styr också vilka som räknas som "tiotaggare" eller "alternativ - ITP", d.v.s. kan få möjligheten av sin arbetsgivare att förvalta en större del av premien till
avtalspensionen själv. Inkomsten ska vara över tio inkomstbasbelopp.

 

Inkomstskatten

På inkomster över 490 700 kr tas statlig inkomstskatt ut med 20 %. På inkomster över 689 300 kr uppgår den statliga skatten till 25 %. Beaktas grundavdraget (13 700 kr) blir gränserna 504 400 kr respektive 689 300 kr.

 

Skattetabell brytpunkter före grundavdrag för löntagare (under 65 år)

Årsinkomst Skatt i skiktet
–504 400 kommunalskatt
504 401 -703 300 kommunalskatt + 20 % statlig inkomstskatt
703 001 – kommunalskatt + 25 % statlig inkomstskatt

 
2019 års skattetabeller för varje kommun och församling finns på www.skatteverket.se

Jobbskatteavdrag

En särskild skattereduktion för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, infördes 2007. Avdraget har tidigare införts i fyra steg.
Storleken på jobbskatteavdraget beror på hur stora dina arbetsinkomster är och om du är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång. En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det.

Arbetsgivaravgift

Den totala arbetsgivaravgiften är 31,42 för 2019. Egenavgifterna är 28,97 procent. Den särskilda löneskatten är 24,26 procent. För anställda som har fyllt 65 år betalas endast ålderspensionsavgiften som är 10,21 procent. Den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år är 6,15%. 

Bolagsskatt

Statlig inkomstskatt (bolagsskatt) är 22 % för aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och livförsäkringsföretag.

 

3:12 regler fåmansbolag

Eftersom skattesatsen för arbetsinkomster (inkomst av tjänst) är betydligt högre än skattesatsen för utdelning och kapitalvinst (inkomst av kapital), kan det ofta vara fördelaktigare för en egen företagare att avstå från att ta ut lön ur sin verksamhet. Företagaren kan i stället ta ut utdelning eller låta medlen ligga kvar i bolaget inför en försäljning. Regelverket togs fram för att stävja möjligheten att i princip fritt välja skattesats, vilket ju inte är acceptabelt ur skattelagstiftarens synpunkt.

Det finns två regler för beräkning av kapitalbeskattad utdelning för delägare med kvalificerade aktieandelar. Ägaren får själv välja vilken regel som passar bäst, Förenklingsmetoden eller Huvudregeln.

Till grund för de olika beräkningarna ligger bland annat inkomstbasbeloppet som baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret samt företagets lönesumma (Huvudregeln).

 

Avkastningsskatt

Avgift för avkastningskatt tas ut varje år under hela försäkringstiden. Avgiften motsvarar den avkastningsskatt som försäkringsbolaget är skyldig att betala oavsett om försäkringens värde har ökat eller minskat.

För pensionsförsäkringar bestäms underlaget för skatten genom att försäkringskapitalets värde den 1 januari multipliceras med största värdet av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år och 0,5 %. På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 15%.

För kapitalförsäkringar bestäms underlaget genom att försäkringskapitalets värde den 
1 januari, med tillägg för de premier som betalas in under första hälften av året och för hälften av de premier som betalas in under andra hälften av året, multipliceras med statslåneräntan den sista november föregående år (0,51 %) ökad med 1,0 procentenheter. Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 % av kapitalunderlaget. På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 30 %.

 

Statslåneränta

Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen och som Riksgälden bestämmer. I skattelagstiftningen används statslåneräntan som gäller den 30 november året före beskattningsåret/inkomståret.

Statslåneräntan vid utgången av november 2018: 0,51 procent.